Innan man blir riktigt gammal

 

Det gäller att passa på innan det är för sent sa en god vän (70+) som just köpt en röd Chevrolet Corvett. Han hade sålt sin trygga VW Passat och berättade att han alltid drömt om en Corvette.
Jag drömmer inte om nått amerikanskt vrålåk med V8, men nog tänker man tanken att det gäller att göra  vissa saker innan kropp eller huvud inte klarar av omvärlden lika bra som förr.
Tex det här med att måla om ett innertak som befinner sig som högst 3,9 m över golvet. Så jag har byggt en stabil arbetsplattform att stå på, står ett par meter upp och greppat tag i diverse verktyg och pensel. Inga vingelolyckor, bara vält en skurhink på golvnivå. Men man är medveten om att det är nog balansen som först börjar tackla av. Men tar man det lugnt säkert och tryggt så går det bra. och nöjd blir man över att fortfarande klara av hantverksarbete.
Sa jag att det blir riktigt fint, imorgon slutstrykning av den sista biten takpanel.
 

Min bokcirkel

 
Här är mina vänner i bokcirkeln. En trevlig kulturell utpost i en tillvaro som går mot höst. Den här gången har vi diskussioner om tillvarons gåta och Heidenstams värde för samtiden.
Ett par av oss är pensionärer, det finns medlemmar som jobbar inom både vård, utbildning, ekonomi och kyrkan.
Många har varit med länge i cirkeln, jag är den senaste medlemmen och faktiskt inte äldst. 
Här sitter vi hemma hos Werner H och försöker knyta samman existensialism, Mumintrollet och vad vi nyss lärt oss om Heidenstams liv av vår trevlige guide på Övralid.
Ami, Göran Linda Staffan och Christina. Anders kunde inte denna gång och Tomas tog bilden.
Nästa gång diskuterar vi Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead, som fått både Pulitzerpris och National Book Award. Den ska väl smaka!

Skolstart

 
Numera, när man är pensionär, är inte denna tid på året lika laddad som för ett par år sedan. Nog noterar man lite förstrött att det är mitten av augusti men i år är detta vad som återstår av "mitt" personalrum och skolsköterskans mottagning. En hög med grus. I början av sommar kallade skolvaktmästare Niclas intresserade till början av rivningen av min gamla skola, min arbetsplats i åratal. Äntligen får man säga, lappad och lagad i decennier, tre olika värmesystem osv.
Här ska bli ny fin skola i Tallboda om ett par år, bra att det satsas men då när vi spänt väntade på grävmaskinen, blev mest lite trevligt prat med gamla arbetskamrater, husrivning är mer källsortering än dramatik nu för tiden. 
Ny generaldirektör för Skolverket, Peter Fredriksson, har vi också fått. 
" De flesta elever i Sverige får en skolgång som är fantastisk, eller åtminstone väldigt bra" säger han i en intressant intervju länkad nedan. 
Men han varnar också för att bara mer pengar löser inte allt.
"Men skolan lider egentligen inte brist på pengar. Det som saknas är snarare ett tydligt fokus på elevernas lärande, uppföljningar och personligt ansvarstagande." 
Vilken underbar utmaning om man vore typ 30 igen, kunde välja vilken skola och vilken slags skola man ville jobba på, numera för en rejäl ingångslön.
Jag skulle nog välja en ny Tallbodaskola igen, och väldigt gärna med några gamla arbetskamrater fast vi skulle vara typ unga allihopa och entusiastiska, fyllda med visioner.
I intervjun kan man läsa att en inte helt okänd Håkan Hellström har nämnt Peter Fredriksson, som då var hans svensklärare i Göteborg, som en av sina främsta inspirationskällor.
"Något mer meningsfullt än att vara lärare kan ­Peter Fredriksson knappt tänka sig". Inte jag heller även om alla elever inte ska bli rockpoeter.