Trappist-1f

En av mina favoritröster på P1s kulturredaktion, Mona Masri, berättade i gårdagens P1Kultur om denna bild. Den kommer från NASA och hon tyckte förtjust att den hade mera värme än Kasper David Friedrichs bilder.
Jag vet inte om jag håller med Mona men nog är den fascinerande. Den föreställer alltså vad man hittat runt en stjärna 40 ljusår från oss. Ett solsystem med 7 planeter i nån slags resonas, nära varandra och där tre ligger i den beboliga zonen som gör att det kan finas flytande vatten - en förutsättning för liv som vi känner det. En av astronomerna berättar i NASAs video alldeles glansig i ögonen "It´s beyond anything I could´ve ever dreamt  of". Flera hundra trillioner km bort.
Så vi åker väl dit Mona och jag och alla som vill får följa med. Utom Mr Trump för han är dum.
 
 

Vid fönstret

 
Nostalgi - längtan till gångna tider är nåt jag kommer att tänka på när jag ser Gunnel Wåhlstrands (född-74) stora bilder på Magasin III. En av de två heta utställningarna nu i Stockholm. Bara Gunnels namn låter som en gammal skådis från 40-50-tal. Många artiklar, recensioner och P1 inslag gör ju att man blir nyfiken. Så när man är i huvudstaden över dagen ser jag till att komma till Frihamnen med buss 1 och till hennes stora samlingsutställning.
Stort format men inte så många verk, hon har målat totalt 35 verk sedan hon slog igenom stort efter ha gått ut Konstfack. Hon säljer dyrt nu, "Vid fönstret" på bilden såldes för 600000 och över en miljon är nog inget ovanligt för de få som kommer ut på marknaden. Bilderna är mest familjebilder från förr, framför allt av fadern, som hon aldrig lärde känna. Hon målar i nåt som heter tuschlavering och som ger bilderna en fantastisk gråskala  och en nästan upplöst karaktär. Ett halvårs pillande med varje tavla med den där laveringen - vad det nu är? Nog måste man vara lite besatt. Det är snyggt, berörande, vemodigt, populärt och välbesökt.
Den andra heta utställningen vågar jag mig inte till, Marina  Abramovitc på Moderna är inget för nostalgiker- hon är nog också lite besatt. Skrik, smärta och chock i olika performanceverk gör ju att man blir lite skraj. Nostaligi är mer min cup of tea. I alla fall denna gråa februarihelg.
 

Ett hus på landet

 
Dags att tömma förra årets fågelholkar på gamla bon, göra redo för en ny häckningssäsong. Alla utom de två holkarna jag köpte på Rusta har varit bebodda. Rustas har nog varit för trånga och små för att starta en familj i gissar jag. En annan husmarknad man kan kolla in är den engelska i kanal 8:s långkörare "Ett hus på landet". Många läckra fastigheter i sydvästra England att dregla över. Ofta par som snart ska gå i pension som vill ändra livsstil och säljer sina Londonlägenheter/hus dyrt och får trädgård, hus och "conservatory" och läckert läge i Devon t.ex. Man blir snart expert på nya engelska husbegrepp tack vare charmiga mäklare, snug, inglenook och thatched roof - inga problem.
Travel Channel "House hunters international" ger dig inblick i hus/lägenhetsmarknaden för ett yngre par som ska jobba i främmande land. Lägenheter i Kuala Lumpur , Paris eller kanske Costa Rica svischar förbi och på en halvtimme har de bestämt sig.
Man får inblick i hur jäkla litet ett sovrum på 22a våningen i Hong Kong kan vara. men utsikten!!
Jag får nog nöja mig med att ha koll på vårens holkmarknad på Jordbrokärret 1:13, Klockrike.
Ett hus  på landet definitivt, 10 månader om året i alla fall!