Bokhöst

 
Det kan inte vara lätt att hitta och välja rätt. Nobelpriset gick ju som bekant till Kazuho Ishiguro. Jag hade bara läst Återstoden av dagen och kastade mig över Begravd Jätte. En lite undflyende berättelse om riddare, drakar och en dimma som får innevånarna i ett landskap, som kanske är England för tusen år sedan att glömma och tappa greppet. Lite segt, lite diffust, till och med tråkigt faktiskt. Och vad gjorde egentligen draken där?
Så fick jag tips om en riktig fantasybok med där dimman och spelar en viktig roll och hej och hå. Det var roligare: Mistborn Sista Riket, den första i en svit av  Brandon Sanderson. Onda och goda, fattiga och rika, hjältar med superkrafter och riktigt kul att läsa och varför inte kasta in en nypa romantik också, och så ett lyckligt slut - när man ändå är igång.
 
Så dök en gammal bekant dök upp igen. Allt väldigt bekant, Lisbeth Salander, Mikael Blomkvst, kommisarie Bublanski, känns dom igen? Just, Millennium serien fortsätter med  Mannen som sökte sin skugga . Lisbeth har ännu mer superkrafter denna gång, hon som var så utsatt i Stieg Larssons första bok. Men det är rappt, lättläst och så småningom är det kristallklart vilka som vinner till slut. Och så får man reda på varför Lisbeth är just flickan med "the dragon tatoo". En mycket konkret drake.
Nobelpristagarbok tråkigast i höst - får man tycka så här?