Abramović !

Balkan Baroque Marina Abramović bild: Britte Montigny
 
Så pallrade jag mig iväg till utställningen The cleaner, en retrospektiv utställning av  Marina Abramović verk under flera decennier. Måste erkänna att jag har varit lite skeptisk, performancekonst där ofta den egna kroppen ( ibland smärtfyllt och farligt, t.o.m. blodigt) används som redskap tycker jag kanske inte är min grej. Trots månader på Moderna i Stockholm och rekommendationer kom jag inte iväg,  men nu ett par dagar innan stängning på Louisiana utanför Köpenhamn så blev det äntligen av.
Allt förstod jag inte, men berörd inför det djupt enkla, omskakande mänskliga, det blev jag. Tex att passera väldigt nära mellan två unga helt nakna riktiga människor så man snuddar vid dem, en mycket märklig känsla. Balkan Baroque politiskt starkt från 90-talet - förtvivlan och folkmord eller det tre månader långa verket från MoMa New York The artist is present. Där satt hon hela dagarna och mötte besökarnas blick vid ett bord i en ordlös kommunikation för den som ville sätta sig på stolen mitt emot. Allt filmat i närbild, neutrala nakna ansikten, allvarliga, några med tårarna rinnande utan kontroll, starkt.
En resencent skrev: Inför Marina Abramović verk är det omöjligt att inte beröras.  
Det är bara att hålla med, jag ger mig.