Framtiden är här

 
På 1990-talet stötte jag på internet för först gången, hos en kompis som var fascinerad men jag fattade ingenting. En entusiastisk projektledare i jobbet visade en digital flora på en stationär dator i en skrubb. Jag begrep inte nånting då heller. Blommor skulle man väl uppleva i blomsterhagen, floran i fickan, inte på en dator hemma.
Allt ändrades snabbt när jag insåg vad man skulle kunna göra med eleverna. När digitalkameran kom (den var jättestor av märket Sony och lagrade bilder på en 3,5" diskett!) kunde eleverna gå ut i sin närmiljö, fotografera och skriva om växterna nära skolan och publicera för världen! Ett kraftfullt verktyg är en underdrift!
Jag minns också en IT-ansvarig (nytt yrke då) i nån skånsk kommun, som höll en underhållande föreläsning om internets möjligheter. Han hade tidningsproduktionen som exempel. Då hade blytyperna i sätteriet ersatts med datorer hos dom som skrev, tidningen redigerades i datorn men sen tog ett stackars tidningsbud emot en tryckt bunt kl 04.00 och släpade runt den runt i regn och snö och stoppade den i din brevlåda lagom till frukost.
I framtiden skulle man ha en skrivare inbyggd i dörren som printade ut de sidor du var intresserad av. 
Verkligheten blev ju bättre än så, tidningen strömmar genom en tunn kabel med ljusets hstighet, omvandlas till nån slags vågor (wifi kallas det visst) och tar sig ut till köket där jag sitter och äter frukost med en stor iPad och bläddrar.
Alldeles självklart fast det bara är ett par decennier sedan. Men gröten är den samma som förr, havregryn med en klick äppelmos.

#1 / / Staffan:

Nakenhavre kokar du väl på numera?!