Läsa mycket och fort!

 
Denna vårvinter är jag med i två bokcirklar, en privat och en i Senioruniversitetets regi. När båda cirklarna har möte samma vecka så gäller det att planera sitt läsande!
 I DN läser jag i veckan en artikel som handlar om hur man kan läsa snabbt! Man kan ladda ned en app, vad annars? Jag provar Readme! som jobbar med Spritz-teknik. Orden kommer ett och ett i en fast punkt mitt på skärmen och hastigheten styr du. 
Ja du kan ju prova i videon ovan, hastigheten är 450 rpm ( om det inte räcker kan man ställa in det dubbla!) Du läser hela boken på 2tim 45min! Dvs om du inte får ett sammanbrott under tiden.
Det är början på Farmor och Vår Herre av Hjalmar Bergman. Skriven för nästan 100 år sedan. Den läste vi i cirkeln, en svensk klassiker men som jag tyckte kändes väldigt gammal. Svårt att uppfatta nyanser och dialog. Men cirkel-diskussionen efteråt var superintressant.
Känner att Spritztekniken inte är nåt för mig. En annan variant om man inte hinner läsa "allt man borde"är ju berömda böcker i serieformat. Henrik Lange har sammanfattat närmare 200 böcker i serieformat, starkt förkortade kan man säga. 4 rutor med bild och kort text/ per bok; allt från Bibeln över klassiker som Processen av Kafka till nån deckare av Joakim Theorin. Mest på kul så klart. Och för att njuta så ska man så klart ha läst hela boken. Jag har ställt Langes pocket på toa så man kan få lite världslitteratur medan man ... ja du fattar.
Nä allra bäst är inte oväntat en inbunden njutning, en bok som har blandningen av att man inte kan sluta och läsa, samtidigt som man vill dra ut på njutningen så länge det bara går. Den senaste i den vägen hos mig: Elena Ferrantes Hennes nya namn - ungdomsår. Del 2 i Ferrantes böcker om de båda italienska vänninorna. Del 1 var bra, del 2 en omskakande sensation. Vilken tur att jag har 2 delar kvar i serien! Ingen Spritzteknik eller serieruta, bara papper, hård pärm och i en takt så jag hinner med hela handlingen tack!
 
Henrik Langes metod: 4 rutor - en tjock bok.

Eftermiddagsfika

 

Bokhöst

 
Det kan inte vara lätt att hitta och välja rätt. Nobelpriset gick ju som bekant till Kazuho Ishiguro. Jag hade bara läst Återstoden av dagen och kastade mig över Begravd Jätte. En lite undflyende berättelse om riddare, drakar och en dimma som får innevånarna i ett landskap, som kanske är England för tusen år sedan att glömma och tappa greppet. Lite segt, lite diffust, till och med tråkigt faktiskt. Och vad gjorde egentligen draken där?
Så fick jag tips om en riktig fantasybok med där dimman och spelar en viktig roll och hej och hå. Det var roligare: Mistborn Sista Riket, den första i en svit av  Brandon Sanderson. Onda och goda, fattiga och rika, hjältar med superkrafter och riktigt kul att läsa och varför inte kasta in en nypa romantik också, och så ett lyckligt slut - när man ändå är igång.
 
Så dök en gammal bekant dök upp igen. Allt väldigt bekant, Lisbeth Salander, Mikael Blomkvst, kommisarie Bublanski, känns dom igen? Just, Millennium serien fortsätter med  Mannen som sökte sin skugga . Lisbeth har ännu mer superkrafter denna gång, hon som var så utsatt i Stieg Larssons första bok. Men det är rappt, lättläst och så småningom är det kristallklart vilka som vinner till slut. Och så får man reda på varför Lisbeth är just flickan med "the dragon tatoo". En mycket konkret drake.
Nobelpristagarbok tråkigast i höst - får man tycka så här?