Världens bästa resor?

 
Borodubur (plats 242), Java, Indonesien mars 1982
 
 
Världens bästa resor heter en tjock bok från Lonely Planet med de 500 främsta sevärdheterna ordnade från plats 1 till 500.
En väldig massa ställen man inte varit på (86 % faktiskt), de flesta av dem kommer man väl aldrig till och en hel del man aldrig hört talas om. Ett sådant i Sverige faktiskt, på plats 486 Foteviken utanför Malmö,  det borde man väl kunna ta sig till? På plats 1 är Templen i Ankor (Kambodja) - där har jag inte varit. Men här kommer min lista, alla platser jag sett mer eller mindre under resande från 1970-tal till 2018 ordnade efter plats på Lonely Planets lista, knappast en ordning man helt håller med om. Men ändå, kul att minnas. Typiskt pensionärssyssla.

Taj Mahal
Colosseum
Alhambra (bara sett utsidan)
Haga Sofia, Istanbul
British Museum
Sagrada Familia, Barcelona
Pyramiderna i Giza
Markusplatsen
Akropolis
Slottet i Versailles
Louvren
Eiffeltornet
Pompeji
Tate Modern
Pantheon, Rom
Nasq-e Jahan, Iran
Notre-Dame
Anne Franks hus
Berlinmuren
Santa Maria del Fiore, Florens
Kappadokien, Turkiet
Konungarnas Dal - Egypten
Peterskyrkan
Röda Torget
Uffizierna, Florens
Gamla Stan Stockholm
Dashashwamedh-trappan, Varanasi - Indien
Baden i Budapest
Sankt Paulskatedralen, London
Meteora, Grekland
Prinsengracht, Amsterdam
Geirangerfjorden, Norge
Efesos, Turkiet
Blå moskén, Istanbul
Gran Place, Brussel
Gullfoss, Island
Egyptiska museet, Kairo
Gorges du Verdon, Provence
Karnak, Egypten
Van Gogh-museet, Amsterdam
San Gimignano, Toscana
Vasamuseet
Times Square
Vigelandsparken, Oslo
Katedralen i Canterbury
Pradomuseet, Madrid
Piazza del Campo Siena, Italien
Rijksmuseum, Amsterdam
Pont du Gard, Provence
Templet i Luxor
Old Dehli, Indien
Borobudur, Java
Momento Park, Budapest
Kölnerdomen
Capri
Louisiana, Danmark
Tempelplatsens kyrka, Helsingfors
Alfama, Lissabon
Persepolis, Iran
Geysir, Island
Museu Picasso, Barcelona
Pamukkale, Turkiet
Cliffs of Moher, Irland
Brandenburger Tor, Berlin
Mount Kenya
Griffith Observatory, Los Angeles
Towern, London
Lutande tornet i Pisa

Nog har man åsikter om ordningen, vad som finns med och vad som inte finns med. Men en sak är säker, jag minns alla och jag ångrar inte besöket på en enda av dessa platser. 
Resten av berättelsen får vara till andra inlägg.
Här en bonusbild för dig som orkade ända hit. Meteora i norra Grekland (plats 119), september 1981(?)

 

Ett dån över Island

(null)

Det första intrycket av Island när jag kommer ut ur flygplatsbyggnaden är att amerikanska F16 stridsflygplan markerar sin närvaro så mark och luft skakar. 
Ett annat dån avslutar den andra dagens sightseeing på Island, Europas största vattenfall, Gullfoss. 32 m fallhöjd, imponerande 140000 liter i sekunden far förbi!
Fast det höll på att bli en vattenkraftstation i början av 1900-talet men Sigríður Tómasdóttir  som bodde på gården intill kämpade emot med juridik och hotade t.o.m. med att hoppa ner i vattenfallet om det skulle förstöras av ett brittiskt kraftbolag. Det blev inget av med detta och nu är det nationalpark och en stor sevärdhet på Island. Dånet är mäktigt och luften fylld av isländska friska  vattendroppar. Annat än amerikanska stridsflygplan. 
Tack Sigríður!

Kultursommar

 Pressbild Markus Gårdner
 
Inte hade jag räknat med att behöva bli lite tillfälligt handikappad för att det skulle bli av med besök på sånt jag tänkt på länge.
Dalhalla utanför Rättvik, Västanåteatern i Sunne och Vadstena Akademin, inga nya platser och företeelser men nya för mig denna sommar extraordinär 2018.
Björk hade konsert i Dalhalla och nog var det en liten pärs att ta sig fram på kryckor över parkeringar, i snirklande grusgångar. Men det var det värt. Recensenter hyllade konserten, en visuell konstinstallation som inte liknar nåt annat. Konserten 2012 i Stockholm tyckte jag var bättre musikaliskt - kanske den bästa någonsin alla kategorier men även denna var ett överjordiskt äventyr.
Teater är inget jag är van vid, har somnat i teaterfåtöljen i Linköping men inte så denna gång när Västanåteatern i högsommarvärme tog sig an Anna Svärd, handlingen lite mossig Selma Lagerlövs 1800-tal men musiken, dansen, dräkterna och svänget! Jag blev ärligt talat helt golvad av något för mig helt unikt. Nästa år tar dom sig an ”Den Poetiska Eddan” - längtar redan.
Och så tog jag mig till Vadstena och drabbades av Vadstena Akademiens föreställning Solen och Nordstjärnan. 1600-tals barockopera är inget jag sett live förut. Gärna en vacker Händel-aria i stereon men 2 timmar gammelfranska texter om ungdom och kärlek? Flera olika musikstycken, scener som fogats samman till en föreställning full med fantastiska dräkter, vacker musik på gamla instrument, härligt!
1600-talets tankevärld känns både långt bort och nära, hyllningar till kungar och texter om hjärta och smärta. 
1800- talets bondesamhälle i Anna Svärd med klassmotsättningar känns mycket närmare vår tid. Och så Björk med sitt senaste album Utopia - in i framtiden, en dröm om ett samhälle i harmoni.
Och visst är det hoppfullt att alla föreställningar varit helt slutsålda, folk far från när och fjärran i Sommarsverige för att uppleva och glädjas åt nya spännande perspektiv.
Fantastiska föreställningar allihopa där man flämtat i värmen: "Jösses kan dom göra på detta sättet, så läckert!"