Mozart och luftning

 
 
Dagarna går rätt långsamt får man säga. Sjukvårdarna vid senaste besöket på US var dock nöjda med utvecklingen.
Höger ben gipsat till och med 21 juni, då tas det bort om allt ser bra ut.
Vänster ben (”total hälseneruptur”) får jag numera lufta och ska gymnastisera lite försiktigt flera gånger /dag. Steg för steg växer senan ihop igen hoppas man och där har jag fortfarande inte det minsta ont.
Nedtrappning av morfinet är snart fullbordat och det är lite kärvare på natten. Men det går.
Man kan tro att med så mycket tid att slå ihjäl så skulle man hinna läsa tjocka böcker men det finns inte inte så mycket kraft till sånt faktiskt. Hjärnan är fullt upptagen med vardagens små hållpunkter, morgontoalett, frukost, högläge av ben, träning, äta middag, läsa tidning och post, vila och ha lite lagom tråkigt och se fram mot alla som hjälper mig i vardagen. Nästa besök helt enkelt.
Mozarts optimistiska kammarmusik, lättsam och just rätt är perfekt soundtrack till en fm på altanen. Inga tyngre grejer där heller.
Så är läget på ett ungefär.
 

En dag i taget

(null)

Man får ta en dag i taget liksom. Den här bilden är efter operationen av hö ben tisdag morgon, skruvar och plattor fixerar lösa bitar.En utmaning sa en av läkarna som ar med.
Idag (torsdag) upptäckte de att hälsenan var av på vä ben. Så då blir det inget träning att gå just nu. Först på med en "plaststövel" och den kan jag gå med. Vi får helt enkelt se vad som händer imorgon fredag. Men det verkar som de tror att jag snart är hemma. Håller mig dock på marknivå.

På någon sekund

(null)


 På någon sekund ändras livet. Jag rasar ned 3 m från en stege och så småningom hamnar jag på rum 40, avd 31 Linköping. Fraktur i fotleden. Se bild: 1. ett hål liksom 2. denna bit borde suttit i hålet. Men de tog en bit ur lårbenet och satte dit istället om jag fattar det rätt.

Kan nog inte stödja på foren på ett bra tag. Men blogga det kan jag!