Kultursommar

 Pressbild Markus Gårdner
 
Inte hade jag räknat med att behöva bli lite tillfälligt handikappad för att det skulle bli av med besök på sånt jag tänkt på länge.
Dalhalla utanför Rättvik, Västanåteatern i Sunne och Vadstena Akademin, inga nya platser och företeelser men nya för mig denna sommar extraordinär 2018.
Björk hade konsert i Dalhalla och nog var det en liten pärs att ta sig fram på kryckor över parkeringar, i snirklande grusgångar. Men det var det värt. Recensenter hyllade konserten, en visuell konstinstallation som inte liknar nåt annat. Konserten 2012 i Stockholm tyckte jag var bättre musikaliskt - kanske den bästa någonsin alla kategorier men även denna var ett överjordiskt äventyr.
Teater är inget jag är van vid, har somnat i teaterfåtöljen i Linköping men inte så denna gång när Västanåteatern i högsommarvärme tog sig an Anna Svärd, handlingen lite mossig Selma Lagerlövs 1800-tal men musiken, dansen, dräkterna och svänget! Jag blev ärligt talat helt golvad av något för mig helt unikt. Nästa år tar dom sig an ”Den Poetiska Eddan” - längtar redan.
Och så tog jag mig till Vadstena och drabbades av Vadstena Akademiens föreställning Solen och Nordstjärnan. 1600-tals barockopera är inget jag sett live förut. Gärna en vacker Händel-aria i stereon men 2 timmar gammelfranska texter om ungdom och kärlek? Flera olika musikstycken, scener som fogats samman till en föreställning full med fantastiska dräkter, vacker musik på gamla instrument, härligt!
1600-talets tankevärld känns både långt bort och nära, hyllningar till kungar och texter om hjärta och smärta. 
1800- talets bondesamhälle i Anna Svärd med klassmotsättningar känns mycket närmare vår tid. Och så Björk med sitt senaste album Utopia - in i framtiden, en dröm om ett samhälle i harmoni.
Och visst är det hoppfullt att alla föreställningar varit helt slutsålda, folk far från när och fjärran i Sommarsverige för att uppleva och glädjas åt nya spännande perspektiv.
Fantastiska föreställningar allihopa där man flämtat i värmen: "Jösses kan dom göra på detta sättet, så läckert!"
 

Mozart och luftning

 
 
Dagarna går rätt långsamt får man säga. Sjukvårdarna vid senaste besöket på US var dock nöjda med utvecklingen.
Höger ben gipsat till och med 21 juni, då tas det bort om allt ser bra ut.
Vänster ben (”total hälseneruptur”) får jag numera lufta och ska gymnastisera lite försiktigt flera gånger /dag. Steg för steg växer senan ihop igen hoppas man och där har jag fortfarande inte det minsta ont.
Nedtrappning av morfinet är snart fullbordat och det är lite kärvare på natten. Men det går.
Man kan tro att med så mycket tid att slå ihjäl så skulle man hinna läsa tjocka böcker men det finns inte inte så mycket kraft till sånt faktiskt. Hjärnan är fullt upptagen med vardagens små hållpunkter, morgontoalett, frukost, högläge av ben, träning, äta middag, läsa tidning och post, vila och ha lite lagom tråkigt och se fram mot alla som hjälper mig i vardagen. Nästa besök helt enkelt.
Mozarts optimistiska kammarmusik, lättsam och just rätt är perfekt soundtrack till en fm på altanen. Inga tyngre grejer där heller.
Så är läget på ett ungefär.
 

En dag i taget

(null)

Man får ta en dag i taget liksom. Den här bilden är efter operationen av hö ben tisdag morgon, skruvar och plattor fixerar lösa bitar.En utmaning sa en av läkarna som ar med.
Idag (torsdag) upptäckte de att hälsenan var av på vä ben. Så då blir det inget träning att gå just nu. Först på med en "plaststövel" och den kan jag gå med. Vi får helt enkelt se vad som händer imorgon fredag. Men det verkar som de tror att jag snart är hemma. Håller mig dock på marknivå.