Lovsång till P1

(null)


En radio i varje rum, gärna med P1 på. Så är det hos mig.

Så inte kunde jag låta bli att när radiokorrespondenterna är på turné att bänka mig för att lyssna och se ansiktena bakom rösterna.

Staffan Sonning och Palmira Koukkari Mbenga, en gammal räv och en ny fräsch fläkt med ungt perspektiv och så ytterligare en välbekant röst från P1 morgonen, Anna Hernek. Det var perspektiv på världen, på jobbet som utlandskorre, minnesvärda möten i stort som i smått i en intressant stund. Och roligast av allt, jag var inte ensam! Typ fullsatt på den gamla sunkiga Forumteatern. P1 äger!

Och det finns ju så många fler favoriter som guidar oss genom trasslet uti världen. Margita Boström, Maria Persson Löfgren, Johan Bergendorff osv. Cecilia Uddén sätter sig vid ett kafébord i Kairo och samtalar med den lokale skomakaren eller  David Rasmusson förklarar dansk inrikespolitik, man lyssnar och lär.

Och sen har vi förstås alla andra favoritprogram, dit kanske inte Fredrik Furtenbach hör när han ännu en gång försöker mjölka ut något nytt ur regeringsbildningen och absolut inte Nordengren & Epstein (hatar jag!) men gärna en vers av Jessica Gehlin i Spanarna eller en utflykt i nåt kärr långt borta med Naturmorgon. 

"Förstå världen" var rubriken på tillställningen. Jo tack, vi jobbar på det!




Kulturskymning!

 
"Regementets kalk "CG Cederström
Jag har inte brytt mig om SD och Åkesson i valet som nyss dominerat media. Jag såg SVTs utfrågning av honom innan valet och tyckte att han gjorde väldigt dåligt ifrån sig, men han riktar sig förstås inte till sådana gamla vänsterliberaler med rötter i 68-rörelsen som undertecknad. En framgång i valet blev det, visst men inte så mycket mer.
Men så de sista dagarna har ju de två ledande SD-företrädarna uttalat sig på ett sätt som gör mig verkligt uppskrämd.
Mattias Karlssons omtalade facebookinlägg är ju ren fascism. Tanken om att de få utvalda, de få starka som ska rädda nationen från undergång känns ju igen från de mörkaste delarna av Europas 1900-talets historia.
Läs det här ur Mattias Karlssons facebookinlägg:
"...vi (Sverige min anm.) har alltid rest oss, vi har ändå alltid segrat och överlevt. Tack vare den orubbliga envisheten, övertygelsen och offerviljan hos en liten skara patrioter. ...våra motståndare har på riktigt tvingat in oss i en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad. Det finns bara två val, seger eller död. "
Det ekar Mussolini lång väg.
Jag trodde Karlsson var slipad riksdagsman, inte en kryptofascist med en tunn demokratisk fernissa.
Och så när Jimmi utfrågas av Skavlan om sin syn på media blir man ju mörkrädd på riktigt.
Skavlan: Känner du att etablerade media i Sverige är Fake News.
Åkesson: I väldigt höggrad ja, i väldigt hög grad.
(och eftersom Skavlan är en riktig fegis ställer han inte en enda följdfråga på detta!!)
Det är ju Rapport, Dagens Eko, Studio Ett, DN och Expressen Åkesson syftar på! Fake News och så ett litet gäng patrioter som ska rädda nationen. 
Man blir ju livrädd. Vad är det folk har röstat på egentligen?
 
Valet av bild ovan från Karlssons facebookinlägg kräver ju en kommentar från en som går andra terminen Konsthistoria på Senioruniversitetet.
Det är alltså Regementets kalk av Carl Gustav Cedersköld, nationalromantik av målaren som målade KarlXIIs likfärd. Detta föreställer alltså hur Karolinerna får nattvarden inför slaget vid Fraustadt i nuvarande Polen. Brukar beskrivas av militärhistoriker som den största framgången någonsin för en svensk armé. 1400 svenska bonddrängar stupade och 20000 tyskar dog. Voltair grumlade eftervärldens bild genom att hävda att efter slaget begick Karolinerna en massaker på krigsfångarna.
En snygg förebild, Mattas Karlsson!
 

Grumpy old man

(null)

Frukost är ju trevligt, speciellt om man kan toppa med några jordgubbar. Har du tänkt på hur ofta frukosten är lika dan, samma upplägg morgon efter morgon. Så har vi ju inte det vid andra måltider. Jag menar Korv Stroganoff varje dag vore ju rätt förfärligt.
Varför är det så?
P1 akompanjerar alltid mitt morgonmål, men idag retar jag upp mej på överskattad indisk författare som tvärsäkert uttalar sig om världens gång.
"The right wing has taken over everything", knappast - det finns en jäkla massa sunt motstånd, tänker jag och byter kanal.
Två hysterikor i P3 uttalar sig om att i Malmö är alla människor varma och underbara och i Stockholm märker man så fort man kliver av tåget hur alla är sura, stressade och självupptagna. omedelbart kanalbyte för att inte få ett direkt sammanbrott av idiotierna.
P4: där strömmar Torsons gamla låt "Det spelades bättre fotboll på Gunnar Nordahls tid" ut i etern. Låten är skön men när man sett Portugal och Spanien drabba samman i en fantastisk VM-match igår kväll så vet man man att det är heller inte sant, överhuvud taget.
Inget är ju sant nu för tiden bara en massa generaliseringar och förenklingar!