Inga intressen?

 
Jag råkade läsa ett av de porträtt som brukar dyka upp i dagspressen inför en stundande högtidsdag, ibland på kändisar, ibland någon mera medelsvensson som fyller jämt inom kort. 
Ewa ska bli 50 och är utan tvekan både framgångsrik och högpresterande. Hon är den kvinna som nått högst i graderna inom det svenska försvaret någonsin, flottiljamiral - vackert så. Men sen blir man lite fundersam å Ewas vägnar. Hon och maken, som har egen firma, jobbar jämt och har med andra ord inga intressen. Hennes favoritmat är makaroner och falukorv. Och favoritdryck är ingen mogen Bourdeaux minsann utan kranvatten och kaffe. 
Hon önskade att hon svarat champagne men tydligen inte.
Vatten, makaroner och naturligtvis har hon inte tid att fira 50-årsdagen heller. Herregud så trist.
Kanske hon skulle satsa på det nya ”utvecklingsåret” (förr hette det friår) eller skaffa sig en nördig hobby! Livet kan ju vara så mycket mer än kaffepaus mellan arbetspassen.
 

Här börjar våren!

"Här börjar våren" påstod skylten vid entren på Jula och påminde mig om att det är vårdagjämning. Ja inte är det mycket vår ute på slätten i alla fall, ett par dm snö täcker allt och dessutom en stenhård skare. Det hjälper liksom inte med lite försiktigt takdropp och några alerta drillar i buskarna. För att hitta lite tröst så gick jag igenom en massa vårbilder från förr. Alla ovanstående är tagna vid denna tid men helt andra år. Lönnknopp, citronfjäril, tibast och tussilago - var håller ni hus i år?

Naturfenomen

 
Man blir ju inte så lite glad av lite vårfågelkvitter. I morse flaxade en litet gäng rapphöns iväg när jag hämtade tidningen och hackspetten trummar en virvel bara för att han kan, en tapper trädkrypare som överlevt vintern vid fågelbordet, en duvhök jagade en talgoxe i en dödsdans runt en björkstam men trots allt, det är inga häpnadsväckande naturupplevelser.
Vill man tappa hakan så erbjuder BBC just nu ännu en fantastisk serie, Blue Planet II. Härom dagen sändes avsnitt 2 ” The Deep”. En riktig djupdykning i TVsoffan.
Det börjar med hundratals bläckfiskar som äter fisk i ett jättestim och när fisken tar slut börjar äta upp varandra, 2 m långa gurkliknande manteldjur och fiskar med genomskinliga huvuden. Filmteamet häpnar sedan själva över allt de hittar i de verkligt stora mörka djupen på flera tusen meter.
Jättelika hajar av arten sexbågig kamhaj djupt djupt därnere, stora som vithajar, ser inte mycket men luktar sig snabbt till ett 30 ton tungt kaskelotkadaver. Rör sig långsamt till vardags och kan få vänta ett helt år innan de träffar på något ätbart.
Längst därnere i slammet sjögrisar och så öppnar sig de hydrotermala öppningarna direkt ner mot jordens medelpunkt. Jösses.
Om två veckor anländer den 20 gram lätta sädesärlan direkt från Egypten / Mellanöstern hit till Hagaborg för att leta bo under mina takpannor, samma ställe som förra året antagligen. Ganska häftigt det också.
 
Blue Planet II på SVTPlay