Allmänt

Äntligen!

Äntligen!

Så kom det alltså ett efterlängtat brev från region Östergötland! Dags att boka tid för vaccination. Min tur att få covidskydd! Nästa vecka, gott om lediga tider på SAAB Arena, dvs hockeyhallen. Jag ”tror på” vaccinet, det räcker väl att titta på statistiken från Folkhälsomyndigheten som fanns i en gratisskrift från regionen nyligen, se nedan. Ingen difteri, ingen polio och snart är vi relativt bra skyddade från Covid! ”Tror på” är ju fel uttryck, en fungerande hjärna och läskunnighet är allt som krävs.
Allt kommer att bli bättre. Nu renoverar jag lite bräder, snyggar till lite på uteplatsen, snart ska trädgårdsmöblerna fram i solen. Och där kommer vi att sitta, de nyvaccinerade och glädjas åt att kunna prata och umgås normalt med grillen igång, ett glas rött och sången om våren stiger mot skyn…
Nåja, först spruta.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email

Pyssel

Pyssel


Även om det fortfarande känns som vinter om än utan snö så vill man ju vara ute och pyssla med nåt. Jag ser med förtjusning Tv-programmen som handlar om entusiastiska människor som tar sig an gamla hus, som renoverar och fixar. En god vän påminde mig om att det är 20 år sedan jag gjorde min stora hus-tillbyggnad och renovering. Vilken energi och vilket mastodontjobb! Numera när man passerat 70 så klättrar man mindre entusiastiskt upp på stegar med skruvdragare och tumstock men lite pyssel njuter jag fortfarande av att ha.
Som det här med VKV kajaken.

Nästan för lite att göra på den. Rejäl rengöring och den blir vit och fin igen. Det är linor, tätningar mm. och så två handtag att lyfta den i. En bit billig trädgårdsslang som handtag kändes inte rätt och eftersom en annan vän har placerat sin träsvarv i min snickarbod så kanske man äntligen har lite konkret användning för den. Svarvade trähandtag ligger mycket bättre i handen och så den där fina känslan av att ha fixat nåt alldeles själv. Svarvat – jag tror för första gången, vid 70+.
Härligt att lära nytt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email

Jag en audiofil – en bekännelse

Jag en audiofil - en bekännelse

 Klockan är halv tio på kvällen när en vit kombi backar upp framför trappan. Viktigt att bäravstånd är kort. Här ska langas högtalare! Ut kliver en något trött medelålders man som ska köpa mina Cheops-högtalare. Ett par betongmonster från mitten av 70-talet. Han har åkt runt i södra Sverige och hämtat betong-klenoder och ska ha i i den nybyggda villan på västkusten. Godkänd design av hustrun tydligen.
Vi tillhör båda en bespottad kategori män med en viss (skulle några säga) sjuklig läggning. Vi lider båda av audiofili och har hånats och ifrågasatts när vi söker meningen med livet i det perfekta ljudet ur en stereo. Kanske finns den i nya riktigt feta högtalarkablar?

Cheops från 70-talet
Op-amp från Californien

Killinggänget satte en röd peruk på Johan Rheborg på 90-talet och döpte honom till Farbror Barbro och när han som skolkurator ”löste problem” genom att börja prata om att ”Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet dårå” så blev han näst intill odödlig.
Pandemiåret 2020 ägnade jag som audiofil till stor del åt att odla min svaghet för intressanta ljudprylar. Det finns många därute i världen som man kan sälja till och byta grejer med! Jag har skickat och köpt grejer från söder till norr, paket från Cypern, Grekland, Tyskland, England, Rumänien, Polen osv. har hämtats ut. Audiofiler från väst (Falkenberg) till öst (Västervik) och för att inte tala om  Mjölby har fått besök av mig under året som gått.
När jag började montera och byta op-amp (se bild) på min DAC för att höra skillnad, den lilla prylen från Californien var superhet i audiofilvärlden, så kände jag att jag kanske lyssnar mer på elektroniken än musiken och varningsklockor på allvarligt missbruk började ringa.
Audiofili kan liknas vid väder/orkan-varningar och börjar relativt ofarligt men kan sluta på en helt annan skrämmande nivå.
På första nivån då har man kanske byggt egna högtalare eller köpt något riktigt häftig. Högtalare i betong tex. Den nivån uppnådde jag redan 1976.
Nivå 2 då har man kanske börjat byta ut sina enkla standardkablar mot riktigt dyra saker i 99,999% ren koppar (sant).
Nivå 3 där man ständig prenumerant på nyheter på siter som Hifitorget (som Blocket i den vanliga världen) eller HifiShark (samma fast i hela världen). Eller åker på Hifimässor både i Sverige, Norge och Tyskland. Jag erkänner!
Nivå 4 då börjar man byta ut grejer i själva apparaten, elektronik eller rör i rörförstärkare. Allt går dock att kränga vidare, smittan sprids. Då är man kanske bortom all räddning.
Nivå 5: man har uppnått hifi-nirvana och svävar bort på en ljudvåg till tonerna av favoritmusiken.

Ett par frågor inställer sig nu: Hur blev det med ljudet efter alla prov och byten. Jo då det blev en klarhet i diskant – utan att vara det minsta vasst. En naturlighet i mellanregister och inte minst en kraft och ett djup i basen som jag inte trodde var möjligt.
Så det var värt alltihopa och fråga två hur det gick för mannen som köpte mina betonghögtalare. Han blev med ens piggare inte bara av kvällskaffet och av lite hifiprat har ju aldrig skadat någon. Han satte sig märkbart gladare, piggare och rakryggad i sin Volvo för att köra de 40 milen hem genom natten. Han visste att han var nåt viktigt på spåret. Kanske själva meningen med livet?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email

The Hives – Live in Berlin

The Hives - Live in Berlin

En av de få positiva följderna   av pandemin i kultursfären är väl att den tvingat fram oväntade lösningar att digitalt ta del av tex. en konsert. Inget nytt, stora  konserthus och klassiska orkestrar har sänt live mot betalning länge och minns jag inte fel så sände David Bowie en live konsert över Youtube för en herrans massa år sedan.
Fagersta rockbandet The Hives ger sig ut på World Wide Web Tour. De startade torsdag 21 jan i Berlin och jag var där. Eller jag var med kanske man ska säga.
The Hives stod i nån lokal nånstans. Jag satt i TV-fåtöljen. Med filt över fötterna och kaffekopp, typiskt 70+ alltså.
The Hives är väl ett typiskt live band. Fullt ös på scen. Enkel rock med hög volym och få ackord. Men Howlin´ Pelle  Almqvist & Co är kul att se. Genomblöta av svett efter få låtar

De kör hitsen men konsertpubliken kan också ringa in och önska. Samtal från Schweiz och Portugal vittnar om att de efter 25 års turnerande är stora internationellt och skaffat sig en rejäl fanbas. Det inspelade publikljudet ska enligt uppgift vara från det aktuella landet. Jag charmas och skruvar upp volymen även om musiken inte direkt är i min favoritgenre.

Här är konsertschemat under World Wide Web Tour om du vill hänga på.
Jan 21 – Berlin – 20:00 CET
Jan 22 – London – 8:00pm GMT
Jan 23 – New York – 7:00pm ET
Jan 28 – Sydney – 9:00pm AEDT
Jan 29 – São Paulo – 20:00 BRTJan
30 – Stockholm – 20:00 CET

Obs alla tider är lokala. Ska du se Sao Paolo konserten får du alltså hålla dig vaken till efter midnatt. Det kostar också en slant och du får en riktig biljett att trycka ut om du vill, köpa T-shirt som minne av konserten, chans att önska låtar osv. Kul idé även om vi alla längtar efter ”the real thing” och då menar jag inte i första hand mera The Hives utan nåt som berör mer på djupet.

 
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email