Saker man kan göra som pensionär

Äntligen!

Äntligen!

Så kom det alltså ett efterlängtat brev från region Östergötland! Dags att boka tid för vaccination. Min tur att få covidskydd! Nästa vecka, gott om lediga tider på SAAB Arena, dvs hockeyhallen. Jag ”tror på” vaccinet, det räcker väl att titta på statistiken från Folkhälsomyndigheten som fanns i en gratisskrift från regionen nyligen, se nedan. Ingen difteri, ingen polio och snart är vi relativt bra skyddade från Covid! ”Tror på” är ju fel uttryck, en fungerande hjärna och läskunnighet är allt som krävs.
Allt kommer att bli bättre. Nu renoverar jag lite bräder, snyggar till lite på uteplatsen, snart ska trädgårdsmöblerna fram i solen. Och där kommer vi att sitta, de nyvaccinerade och glädjas åt att kunna prata och umgås normalt med grillen igång, ett glas rött och sången om våren stiger mot skyn…
Nåja, först spruta.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email

Pyssel

Pyssel


Även om det fortfarande känns som vinter om än utan snö så vill man ju vara ute och pyssla med nåt. Jag ser med förtjusning Tv-programmen som handlar om entusiastiska människor som tar sig an gamla hus, som renoverar och fixar. En god vän påminde mig om att det är 20 år sedan jag gjorde min stora hus-tillbyggnad och renovering. Vilken energi och vilket mastodontjobb! Numera när man passerat 70 så klättrar man mindre entusiastiskt upp på stegar med skruvdragare och tumstock men lite pyssel njuter jag fortfarande av att ha.
Som det här med VKV kajaken.

Nästan för lite att göra på den. Rejäl rengöring och den blir vit och fin igen. Det är linor, tätningar mm. och så två handtag att lyfta den i. En bit billig trädgårdsslang som handtag kändes inte rätt och eftersom en annan vän har placerat sin träsvarv i min snickarbod så kanske man äntligen har lite konkret användning för den. Svarvade trähandtag ligger mycket bättre i handen och så den där fina känslan av att ha fixat nåt alldeles själv. Svarvat – jag tror för första gången, vid 70+.
Härligt att lära nytt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email

Ett oväntat fynd

Ett oväntat fynd

Sånt som varit gömt under snötäcket tittar nu fram när våren gör stora och snabba framsteg
Och se där, där kommer en kajak fram. Ser ut att behöva lite omvårdnad, lite tvätt och lite komplettering.

Så här. Min brorson D jobbar i trädgårdsbranschen och fick ett uppdrag att rensa en gammal trädgård. ”Vad ska vi göra med kajaken” var en fråga som inställde sig direkt.
Eftersom svaret var ”Släng den också” så fanns ju här läge att göra nåt helt annat. 
Vid en närmre undersökning så visar sig detta vara en VKV- kajak. VKV är Sveriges enda och ett av världens äldsta kajakvarv som i Västervik fortfarande producerar kajaker. Även denna modell. Seagull Elite heter den och kostar 31000kr ny!
Ett fynd med andra ord. Så transport till annan trädgård för mellanlagring över vintern och inom kort har den landat hos bloggaren för en massa trevligt vårjobb. 
 
 
Rengöring står som nummer ett, linor ska säkert bytas, infästningar, vred för luckor behöver säkert bytas ut. 
D beställde ny lastlucka på fördäck. Under våren ska den på plats.
Grejen är ju den att även om man paddlat kajak hela livet så märker man att man blir stelare och får svårare att komma ned i och måste numer ha hjälp att komma ur min gamla kajaks trånga sittbrunn. Den här har en helt annan form och jag insåg att den kan bli en bra lösning för mig på livets höst.
 ”Seagull Elite” vänder sig till dem som vill ha ”maximal snabbhet för en lättpackad långfärdskajak”. Många gånger har modellen använts för att erövra Havspaddlarnas Blå Band, dvs paddla från Svinesundsbron på västkusten ända upp till Haparanda i norr. 
Varken maximal snabbhet eller extrema långfärder lockar, men en stilla insjö med paddelkamrater runtom, fåglar i gömda vikar, eller en  skärgårdstur i augusti med obruten horisont. Det räcker för mig.
Men först renovering, fler rapporter lär komma!
 
 

Nåt sånt här kommer den att se ut hoppas jag.

Länk till VKV kajakvarv

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på email

Innan man blir riktigt gammal

 

Det gäller att passa på innan det är för sent sa en god vän (70+) som just köpt en röd Chevrolet Corvett. Han hade sålt sin trygga VW Passat och berättade att han alltid drömt om en Corvette.
Jag drömmer inte om nått amerikanskt vrålåk med V8, men nog tänker man tanken att det gäller att göra  vissa saker innan kropp eller huvud inte klarar av omvärlden lika bra som förr.
Tex det här med att måla om ett innertak som befinner sig som högst 3,9 m över golvet. Så jag har byggt en stabil arbetsplattform att stå på, står ett par meter upp och greppat tag i diverse verktyg och pensel. Inga vingelolyckor, bara vält en skurhink på golvnivå. Men man är medveten om att det är nog balansen som först börjar tackla av. Men tar man det lugnt säkert och tryggt så går det bra. och nöjd blir man över att fortfarande klara av hantverksarbete.
Sa jag att det blir riktigt fint, imorgon slutstrykning av den sista biten takpanel.